Gargellen

Jag räknar inte utförsåkning som någon direkt träningsform, men man får svår träningsvärk och idag passerades dessutom en milstolpe värd att minnas.

Vaknade strax innan halv åtta och en kunde konstatera att snöfallet som började kvällen innan har fortsatt under natten. 30 cm nysnö i byn är en frestelse som är svår att motstå. Överger familjen för några timmar. En snabb frukost och ger mig sen iväg mot dalstationen i Gargellen. 8.40 är det öde vid bergbanan men äggen rullar på upp mot berget. Ägnar liftstationerna i S:t Anton och La Gravé en tanke, där det hade det vart panikstämning vid liknade väderförhållande, nu sitter jag sitter ensam i ett ägg. Bestämmer mig för att inte fortsätta uppåt, utan styr mot två ski-routes som slutar vid en stolslift strax under trädgränsen. IMG_0458Helt rätt visar det sig. Bägge nedfarterna ligger orörda.      Bara ge sig iväg i lugnt tempo, utan brådska och njuta av åket. När jag kommer ner går inte liften men liftkillen vinkar att det är ok. Pustar ut någon minut och är sen på väg upp. Nästa åk går utmärkt att planera från liften och där är det lika orört som det första. Åker fem åk sen är det dags att ansluta till familjen. Lycklig, svettig och trött.

Tillfällena att åka lössnö med barn är i Sverige är ju helt obefintlig, men här ges tillfälle. Stor tvekan i början men efter att första sluttningen är avklarad har det stora leendet plockats fram. Vilken milstolpe i skidåkarkarriären!

IMG_0462

Jossan pumpar puder

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *