Kristehimelsfärds torsdag, 9 maj 2013. Äntligen är den cykelvänligt. Och varmt. Trannel Tours drar ut i skogarna, och denna gång ligger start och mål på Domaruddens friluftsgård strax norr om Åkersberga. Åtta stycken är anmälda och alla kommer. Rutinerade från förra året är bröderna Bäckman, Erik och David, Per (alltid), Mange Walle, Lelle och Gotlands bidrag Peter. En inte helt okänd Mats Kallur infinner sig och så Stefan som för de flesta är okänd.
Välkomna ombord!
Inkvartering och småpyssel med cyklar, utrustning och allmän uppsträckning. Helt fantastiskt att bara kunna köra i kortbyxor och kortärmat. Vi lämnar Domarudden vi halv ett. Lite smålyckliga :-). Lite småprat i början. Vi följer Roslagsleden österut för att sen ta en mer nordlig riktning. Nu blir det cyklingen mer besvärlig, riktigt ordentligt faktiskt. Walle måste tyvärr kliva av efter bara 3km och sådär 30 minuter, axeln är paj och det fungerar inte att cykla. Per och han väljer enklare småvägar till mötespunkt Kafferasten.
Ingen småprat nu. Är det något som hörs är det svordomar. Det pustas och stånkas, svärs över omkullfallna träd och gyttjediken. Cykla 100 meter, av cykeln för ett omkullfallet träd, runt, över, under. Upp igen, å så av igen efter 150 meter. Pinnar och grenar är i vägen. Gå och leda cykeln. Stundom är det mer skogsexkursion än cykling det är frågan om. Svetten flödar och vattnet tar slut. David efterlyser en liten gumma i ett hus som kan bistå med vätska. Å vips! Efter 2,5 timme och 13km(!) finns hon där, gumman i Dalen som med vattenkran på den röda stugan räddar nu trötta och törstiga cyklister.
Vi bökar på en halvtimme och 3 km till sen är dags för en efterlängtad kaffepaus. 16km från Domarudden och 3 timmar. Det måste vara ett svårslaget långsamhetsrekord. Men trötta är vi.
Den fortsatta resan blir lättare, ett par kilometer på grusväg fram till Rialavägen där vi tar norrut, runt sjön Largen motsols och asfaltskörning i så där 14km. Småkuperad och krokig väg som gör cyklingen riktigt rolig. Mindre roligt blev det dock för Peter som fick in en del av bromsmekanismen i framhjulet och det blev tvärstopp. På något magiskt sätt klarar han sig från någon större skada och cykeln fungerar också att köra vidare på.
Med en mil kvar till Domarudden, delar vi upp oss. Peter och Walle tar en längre men mer lättcyklad väg tillbaka till Domarudden. Vi andra tar söder ut och följer sjön Tärnans västra kant. Bitvis svårcyklat, men genomförbart. Här får vi också en för oss Stockholmare ovanlig naturupplevelse. Vi hör Riala vargen yla! Sista kilometerna mot Domarudden är lättcyklade, men då turtiden har dragit sig över 5 timmar känns även de minsta motslakorna i benen.
Kvällen avslutas med en mycket vacker vårkväll, bastubad och grillning vid Domaruddens bastustuga.